Jag gråter, det gör så förbannat ont i kroppen. Jag hoppas innerligt att MIN lilla sötsak blir frisk! Förlåt mig för att jag aldrig tog mig till dig, förlåt för alla gånger jag ratat dig och förlåt för att jag låtit dig bli såhär =( MIN lilla Oliver, MIN fina lilla nin! Om jag hade vetat att du skulle få det såhär så hade jag aldrig gett bort dig. Du hör ju hemma här. Vi saknar dig. Det är tomt. Snart försvinner ännu en del av mitt hjärta, om inte ett mirakel sker. Jag håller alla tummar och tår. Samtidigt måste jag torka tårarna emellanåt, hoppas du förstår det vännen?
Åååh vad jag önskar att jag sagt till tidigare om hur de har behandlat dig. Nu pratar jag inte "misshandel" men nära på.
Du är bara 3½ år. Snälla vän, kämpa vidare! Bli bra! Bli frisk! Kanske kan jag då försöka få dig tillbaka? Försöka få dig till mig igen? Jag hoppas! Du hör hemma här, som skrivet. Det är hos mig du ska vara, inte dem.

Dagen idag har varit proppad med massa saker, bland annat så har jag varit på begravning. Det var jobbigt att behöva ta farväl av en underbar man =( Jobbigast var det när vi skulle gå fram till kistan, då brast det både för mig och min far. Tårarna började spruta. Innan kände jag mig stark. Men inte då. Stackars M grät sig igenom allt. Men det är väl inte så konstigt heller. Han var så stark innan vi gick in och direkt efter. Jag lider med honom. Hans far var en underbart go man! M är honom upp i dagen, jag ser bara J i honom. Det är positivt. En människa jag vill träffa igen, bara för att få vara nära J på ett vis. Tror dock inte att hans tjej skulle uppskatta det ;) Herregud vilken människa på och ge snea blickar. Kanske för att jag och M känt varann sen vi var små? Dock minns jag honom inte, vi skiljdes åt några år. Han minns mig inte heller.
Hur som. Dagen har varit proppad och jobbig. Det var min första begravning. Jag kände dock att jag behövde vara där och jag ångrar mig inte. Vila i frid nu älskade du!

Annars har vi handlat idag, inför påsken. Så mycket pengar som det gått åt idag, har jag aldrig gjort av med. Men mycket gott blev det.

Ja nu är jag Orolig i kroppen. Fick just veta att en viss person är på hemmaplan igen och att hon med all säkerhet vill träffa mina barn. Ja i detta läget säger jag mina barn för det är just vad de är, MINA! Men å andra sidan så dög det inte sist så kanske skiter en viss person i det nu också. Eller vänta, det är ju vi som skiter i det. Så var det ju förra gången, i deras ögon. Hur som så borde jag egentligen inte bry mig, men det gör jag. Jag tål inte denna eller människorna runt i kring. Finns en anledning också.
Saken är den att jag imorgon inte kommer att vara hemma på förmiddagen och jag ska inte heller ha barnen med mig då jag ska på begravning =( Jag är rädd att en viss person + bihang kommer komma hit då. Än har vi visserligen inte hört något, men ändå... Jag är orolig, Orolig i kroppen.
Nu tror ni säkert att jag är knäpp, men så är inte fallet. Jag vill berätta allt för er, men jag kan inte göra det. Jag kan inte bara spy galla hur jag vill även om jag vill, tro mig!

Soligt ute även idag, men inte lika varmt tror jag? Nåja... Det är ju bara vår än så länge även om folk verkar tro att det är sommar. De klär av sig själva en massa och sina barn. Det folk glömmer här är att det fortfarande blåser kallt och att det är en annan värme än vad som visas på termometern i luften ute. Men men, deras bekymmer. Vill de bli sjuka så fine. Jag klär inte av mig helt ännu i alla fall och inte heller mina barn. I har mössa på dagis när det blåser. Anledning: Jag är rädd om hennes öron!

Annars är det tisdag idag. Dagen bjuder på lugn och lite fix. Måste även försöka hinna med och plugga. I ska hämtas på dagis klockan 14 också. Blev det fullt nu? Typ. Fast jag håller mig hellre sysselsatt än sysslolös, som ni kanske vet.

Vad mer då? Hmm... Inget tror jag. Har egentligen inte större lust till och blogga, precis som jag skrev igår. Men ändå är det skönt att få skriva av sig lite. Det kan behövas, ibland. Helst av allt vill jag spy galla på vissa. Men inte nu. Kanske blir av sen.

IGEN!! Nåja, bloggen får ta lite stryk just nu. Motivationen till och blogga finns inte. Orken finns inte. Jag hinner inte med. Jag lever i en dimma just nu känns det som. Det är nu jag saknar det jag inte har =(

Våren har slagit till på riktigt och det är varmt och skönt =D Imorgon ska jag fixa till balkongen så man kan sätta sig ute och sola lite. På onsdag ska vi köpa lite växter till balkongen också. Men lika mysig som den förra kommer den aldrig bli, tyvärr.
Hur som så är boendet här tillfälligt!

Annars flyter vardagen på. I går på dagis och trivs till tusen och F växer så det knakar. En man är ledig och jag pluggar, sover och tänker alldeles för mycket - som vanligt.

Nu ska jag kasta F i säng. Hon sitter i gåstolen och tjuter rätt ut. Ögonen håller hon på och gnugga ur skallen och läppen ska vi inte ens prata om ;)


Vi hörs.